UX-metoder: Storyboard


I den här serien kommer jag skriva om olika UX-metoder som kan användas för att ta reda på mer information om användarna och deras beteendemönster men även metoder som tar UX-arbetet framåt. Dagens post kommer handla om Storyboard. Vad är det för något och hur kan metoden användas?

Uppskattad lästid : 4 minuter

Gå till avsnitt

Key takeaways

  • Storyboard ger dig ett bra kommunikationsvektyg mellan dig och stakeholders
  • Slutanvändarens pain points kommer fram

Vad är Storyboard och när kan det användas?

Storyboard är en typ av prototyp som hjälper dig på ett visuellt sätt bygga upp ditt koncept från början till slut (tänk dig rutor likt serietidningar med text och skisser). Tidigare var det vanligt att personer som gjorde film använde sig av storyboards, men nu är det en välkänd metod inom UX-design men med fokus på användarens upplevelse av en produkt eller tjänst. Metoden hjälper dig att bena ut dina idéer, vem som kommer använda den och hur den ska användas.

Det ska inte vara perfekt utan tanken är att teamet/stakeholders/klienter som ser din storyboard får en bra förståelse för vad problemet är och hur vi löser den.

Hur fungerar det i praktiken?

Börja med att bena ut vem din användare är, om du inte redan gjort det kan det vara bra att göra en enkel persona, det finns många åsikter om user personas men i det här fallet vill vi mest ta reda på grundläggande saker som namn, ålder och vad personen gör.

Nästa steg är att komma fram till storyn och problemet som användaren stöter på. När det är klart delas storyn upp i flera olika steg. Och för varje steg ritar du en rektangel som innehåller en beskrivning av steget och även någon form av skiss i rutan. Fortsätt med de nästkommande stegen i din story och gå igenom de flera gånger för att se om du har missat något viktigt innan den sista rutan med lösning tas fram.

Att ta fram en storyboard går oftast väldigt snabbt och den hjälper dig att kommunicerar med stakeholders så att ni är på samma nivå när projektet drar igång. Det gör även att du kommer fokusera mer på slutanvändarens pain points.

Det här var min sista del i serien UX-metoder. Om den här metoden inte passade dig finns det säkert någon annan metod som fungerar för dig och din situation, kolla gärna tillbaka i arkivet för att hitta fler poster om just UX-metoder.

Du hittar fler bloggposter om UX-metoder i listan lite längre ner på den här sidan.