Digitala produktpass – vad de är och varför de spelar roll

Varför digitala produktpass införs

Digitala produktpass är en central del i EU:s gröna giv (European Green Deal) och den föreslagna förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR). Syftet är att förbättra spårbarhet, resurseffektivitet och hållbarhet i hela produktens livscykel.

Regelverket kommer successivt att bli obligatoriskt för vissa produktgrupper från och med 2026, med fokus på sektorer som har stor miljöpåverkan – exempelvis elektronik, textil och byggmaterial. Tillverkare och importörer kommer att behöva tillhandahålla standardiserad produktdata i digitalt format, med information om bland annat innehåll, koldioxidavtryck, reparerbarhet och återvinning.

Med ökad transparens är målet att underlätta cirkulära affärsmodeller, ge konsumenter möjlighet att fatta mer hållbara beslut och minska administrativa hinder på EU:s inre marknad.

Vad är ett digitalt produktpass?

Ett digitalt produktpass är en digital informationsbärare som innehåller verifierad data om en specifik produkt och följer den genom hela dess livscykel. Till skillnad från traditionella etiketter eller dokumentation är produktpasset maskinläsbart, strukturerat och kontinuerligt uppdateringsbart.

Passet kopplas till produkten via en unik identifierare – till exempel en QR-kod eller ett serienummer – och är tänkt att vara tillgängligt för olika intressenter: konsumenter, serviceaktörer, återvinnare och myndigheter.

Viktigt är att det är enhetsspecifikt. Det ska innehålla information om just den aktuella produkten – inte bara generell fakta om en produktmodell. Informationen måste dessutom följa gemensamma datastandarder för att kunna fungera gränsöverskridande och i olika systemmiljöer.

Vilken information ska ingå?

Exakt innehåll varierar beroende på produktkategori, men ett typiskt pass förväntas omfatta:

• grundläggande identifiering, som varumärke, modell och serienummer

• materialinnehåll och uppdelning av ämnen och komponenter

• miljöprestanda, till exempel energiklassning eller klimatpåverkan

• information om reparerbarhet, tillgång till reservdelar och demontering

• ursprung och tillverkningsinformation, inklusive leverantörer och certifieringar

• vägledning för återvinning och avfallshantering

• dokumentation av överensstämmelse med relevanta regler och direktiv

Data kan dessutom uppdateras längs vägen – exempelvis i samband med reparation, återförsäljning eller återvinning.

Mer än bara en regel

För många företag är produktpasset inte bara en fråga om att följa regler. Det kan också bli en strategisk tillgång med tydliga affärsvärden.

En uppenbar fördel är bättre transparens i leverantörskedjan. Med enhetlig, tillgänglig data blir det lättare att spåra innehåll och säkerställa ansvarsfull produktion. Internt förenklar det också samarbetet mellan olika avdelningar – som hållbarhet, juridik, produktutveckling och kundservice.

Det stärker också kundförtroendet. Konsumenter efterfrågar i allt högre grad tydlighet kring ursprung, hållbarhet och livslängd – särskilt i B2C. Med ett digitalt pass blir informationen både verifierbar och lätt att tillgå vid köptillfället.

På längre sikt skapar det förutsättningar för cirkulära affärsmodeller – till exempel leasing, reparationstjänster eller materialåtervinning – där produktdata måste kunna följa med även efter försäljning.

Vad krävs för att lyckas?

Att införa digitala produktpass kräver både teknisk och organisatorisk förberedelse. Många företag saknar idag tillräcklig och strukturerad produktdata – särskilt när information kommer från flera leverantörer och system med olika standarder.

En annan utmaning är IT-infrastrukturen. Existerande system är sällan byggda för att hantera produktunik metadata i stor skala – än mindre för att publicera den externt i realtid. Här krävs nya tekniska lösningar och integrationer.

Dessutom uppstår frågor kring styrning och ansvar. Vem äger datan? Hur verifieras den? Hur hanteras ändringar över tid? Governance blir en viktig komponent för att säkra långsiktig tillförlitlighet.

Och slutligen: investeringar. Ett skalbart produktpassystem kräver inte bara teknik, utan även nya arbetssätt, utbildning och koordinering över avdelningar.

Så kan du börja förbereda dig

Börja med att kartlägga den data du har. Vilken produktinformation finns redan idag? Var är den lagrad? I vilket format? Vilka eventuella datagap behöver täppas till – till exempel kring innehåll eller livslängd?

Se sedan över dina system. Klarar dagens plattformar att hantera strukturerad produktdata kopplad till enskilda enheter? Om inte kan det vara dags att börja utvärdera lösningar och partnerskap som rustar dig inför framtida krav.

Involvera också rätt personer internt. Hållbarhet, juridik, IT och produktutveckling behöver samarbeta för att ni ska få både regelefterlevnad och affärsnytta.

Slutligen: följ utvecklingen i din bransch. Eftersom implementeringen i hög grad kommer standardiseras på sektornivå, finns det goda skäl att delta i pilotprojekt, påverka standarder eller börja samverka med leverantörsledet redan nu.